09.11.11 - aw

Det finns en person som jag saknar sjukt mycket, och de är min gamla lärare Birgitta. Ni förstår inte hur skönt de var att ha någon vuxen i skolan som man kunde prata med allt om. Hon visste allt om mig, vilka jag träffade hur jag kände för människor, hur jag kände för min familj och min saknad av mamma. Men de var inte bara lätt att prata med henne om allmänt skit, hon peppade mig i skolan. Inte bara de ämnen hon hade, utan alla ämnen. Hon hjälpte mig till och med att söka till Universitet. Hon vet hur nära jag står min familj och hur svårt jag har att vara ifrån dem. Men hon liksom Mikaela (och även jag) tyckte de var viktigt att jag skulle göra något själv. Hon puschade mig att söka till Göteborg, även om jag inte kom in så var det ett stort steg att bara söka de i första hand. Hon hjälpte mig att skriva upp mig på olika bostadsköer där och var jätte stöttande.
Jag har jätte svårt att stå på egna ben, vill alltid veta att jag har nära hem till mina vänner och min familj. I Örebro hade jag ingen nära vän, nu har jag två. Frida och Jennie, dom underlättar mina veckor i örebro. Även om jag trivs bra i skolan och i min lägenhet (som börjar kännas aningen för liten) så längtar jag nästan alltid hem.

Hade snart tänkt att åka in till John Bauer och hälsa på min Biggan. Men jag vet att om jag kommer att komma dit så kommer jag ha svårt att gå därifrån, eller så kommer allt ha ändrats och vi står inte varandra lika nära längre.
Skickade iaf nyss iväg ett mail till henne, får se när hon svarar.

Ville bara skriva av mig lite, hade en dröm om henne nyligen, och sist jag hade en dröm om någon jag inte träffat på länge så träffade jag den inte lång tid efter drömmen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0