Det känns som jag står still och trampar på samma ställe, och här har jag stått några månader, jag kommer inte framåt.
Jag vet inte om jag mår dåligt av det eller inte.
Jag trivs som bara den med mitt umgänge, det jag gör på min fritid och i skolan.
Men fortfarande känns det som att jag inte kommer någon vart.

Vi lärde oss nyss om borderline, mhm, jag tror jag har en gnutta av det, fråga Mikaela.
Allt passade in, haha vad läskigt.
ska prata med läraren efter lektionen, det är ju sjukt skumt.

Nee, jag vill träna, jag vill sova, jag vill hem.