Hade jag inte varit så arg nu så hade jag pluggat, hade jag inte varit så arg nu hade jag gått till ica för att köpa bröd så jag kan äta. Men tänker inte göra något av de. Och vi kan skylla allt på nån som heter Ewa.

När jag kom hem från stan idag ( nej jag gick inte på föreläsningarna för jag pallade inte, hörde att dom var kassa ändåså ) så skrev jag upp en tvättid, och till min stora överraskning fanns det en tid idag. Perfekt tänkte jag, eftersom jag glömde kolla i söndags när jag kom hit. Eftersom jag städade igår så låg all tvätt i ikea påsen där den ska vara, och de enda som saknades var tvättmedel och sköljmedel. Trött men ändå lite glad smyger lunkar jag ner till källarn och öppnar dörren till tvättstugan.
Min första tanke när jag öppnar dörren är, mhm där står de en ikea påse, undra om någon har lite tvätt i torktumlarn. MEN neeeeeej, Ewas tvätt ligger fortfarande i tvättmaskinen, blöt och äcklig. jag väntar några minuter, fortfarande lite småglad över att jag haft en bra dag med Jennie. Men ingen dyker upp, inga ljud i trappuppgången ingenting.
Då tröttnar jag, jag ser att septembers lapp fortfarande hänger kvar längst bak iraden med lappar där man skriver upp sig. Jag river ner den tar pennan och skriver med stora bokstäver TACK! på lappen.

Men var ska jag lägga den? mhm, på tvättmaskinen? på golvet? Nej, jag lägger den i hennes Ikea påse och tar mitt pick och pack och går därifrån. Kom just på att jag skulle gömt den i torktumlarn så hennes kläder hade fått massa pappersludd på sig, men sen när är jag så elak? Finns ju en massa elaka saker jag kunde ha gjort, slängt hennes tvätt på golvet osv. Min första tanke var dock att plocka ur allting och lägga de i hennes ikea påse, men jag vill inte ta i hennes äckliga kläder.

Nu ska jag fan inte göra någonting, tänker dricka varmoboy och önska att jag hade mackor att äta.