HAHA, de roligaste hände mig för några minuter sen.

Men först tänkte jag berätta lite om min dag. Vid nio skulle min seminariegrupp träffas i Forumhuset och de gjorde vi. Såklart tog uppgiften vi skulle göra 2 timmar när den egentligen kunde tagit mindre än en halvtimme. Men de är så lätt att man börjar prata om massa annat, speciellt för mig. HAHA!

När jag kom hem lite innan tolv slappade jag några minuter innan jag drog mig iväg till Emma på norr där Lina också var. Hon är och hälsar på i veckan. Vi pratade en massa innan vi gick till Ica för att handla ingredienser till tacopajen vi lagade iordning. När vi åt mat snackade vi hur mycket som helst, så länge sen vi sågs alla tre så de är helt sjukt. När vi hade pratat kanske en timme efter maten satte vi oss ner och kollade på en av Emmas fyra nya dvder. Gissa vad vi kollade på? esch ni skulle aldrig kunna gissa rätt. Vi kollade på Mysteriet på Greveholm, alla avsnitt blev lite mer än fyra timmar, men vad gör det? Så otroligt rolig serie som man minns sen barndommen. Såklart pratade vi en hel del under den tiden också. Vid halv åtta var mysteriet löst och jag bestämde mig för att cykla hemått för att titta på Scrubs.

Här kommer det roliga, men jag och återberätta saker funkar ju inte så bra tyvärr, men jag gör ett försök.
Jag började cykla hemått, men det var rött vid övergångsstället vid polishuset så jag cyklade snabbt som attan fram för så slippa se de bli grönt och sen rött igen. Men jag cyklar iaf över till mitten av gatan för på den lilla snevägen kom de inga bilar. Där står de en kille, han ser lite uppgiven ut och tittar på mig.
"Ehm, du? Mitt skosnöre har fastnat i trampan eller något"
"Ska jag hjälpa dig?"
"Jaa, jag kommer inte av cykeln och är inte så himla vig"
Så jag parkerar cykeln och sätter mig på huk för att börja kolla på snöret. Får loss lite men säger
"Du måste vinkla foten lite hitåt"
Då börjar han vinkla foten åt helt fel håll, huuuuur mycket som helst.
"Såååhär?"
"Neej, åt andra hållet"
Och då fick jag lös skosnöret, tillslut! När vi väl är klara så har det såklart blivit rött igen. Och han skulle såklart prata och tacka. Börjar även cykla iväg brevid varandra, och han småpratar lite. Tillslut säger han
"Jag har lite bråttom faktiskt, men tack igen"
Och så cyklar han iväg. Att tänka på är att jag under hela tiden jag hjälper honom och tvingas småprata med hon så försöker jag hålla mig för skratt, de gick bra ibland. Men hur kunde man inte skratta åt honom? Satt fast i sin egna cykel. Att tillägga är att när jag satt där på huk och han skulle ändra vinkel på foten så fick jag hans rumpa i huvet, hahaha det var så himla roligt! Ja, min dag har helt enkelt varit bra sen första sekund jag vakna idag.

I helgen blir det krogen med Emma Lina Vera Michaela och Tobias, ska bli kul! Nästa helg blir det Kååååååååren med seminariegänget, kommer bli awesoooooooome!